Veronika Axelsson

När allt inte är som det ska

Godkväll på er ❤️

Detta blir ett väldigt personligt inlägg, känns lite blottande men ändå skönt att dela med sig. För vem ska jag gömma mina känslor för? För mig känns det skönt att få skriva av sig, kanske få lite tips från er, framförallt förståelse. Sociala medier kan ofta få ett liv att se felfritt ut, men det finns ingen som lever eller mår helt felfritt.

Senaste tiden har jag känt av lite skumma symptom. Jag har haft problem med mina ögon sedan i vintras, dom är extremt torra och kräver väldigt mycket ögondroppar. Har känt mig trött, orkeslös, stressad, lite nere ibland men ändå glad emellanåt, även ganska lättirriterad och glömmer vardagliga saker. Har inte känt igen mig själv, har känt mig väldigt sårbar. Kan knappt skriva utan att få tårar i ögonen, då är kanske inte allt som det ska. Dessa symptom är inte allt jag har känt men en stor del.

Jag blir rädd, för jag har så mycket att vara tacksam över. Jag har världens finaste familj, världens finaste barn som jag älskar mer än allt, världens bästa föräldrar och vänner som alltid finns där, vi har precis köpt ett fint radhus. Därför känns det jobbigt att känna såhär.

Men man måste lyssna på sin kropp och på dess signaler. Och på senaste tiden har min kropp sagt ifrån. Livet är ju helt fantastiskt med två barn, men också väldigt krävande. Man gör allt för att vara världens bästa förälder, men livet blir lätt stressigt. Jag är en människa som inte klarar av för mycket stress, och stressen har nog kommit ikapp mig lite. M är världens bästa pappa till våra barn och vi får hjälp och avlastning av våra nära. Men jag känner mig aldrig helt utvilad, kroppen går på högvarv samtidigt som den inte orkar ibland.

Nu har ju M semester och det är jätteskönt, man får mer tid till saker. Slippa göra saker halvdant. Slippa känna att man vill dela på sig. Så jag hoppas att dessa symptom försvinner, för jag vill inte annat än känna lycka. För jag är så lycklig i det liv jag lever, därför känns det som att jag måste hitta tillbaka till lugnet i mig.

Jag känner sån lycka över vårat sommarställe, där kan man bara få vara, ta en promenad längs stranden barfota, andas in luften, ta dagarna som dom kommer.

Jag vet inte om jag kommer att pausa mina sociala medier eller inte, för samtidigt som det kan vara stressigt så är det ett stort intresse för mig. Jag mår bra av vackra bilder och inspirerande konton, samtidigt som det även ger mycket press och krav. Men jag ska sänka mina krav och försöka minska skärmtiden.

Hälsan kommer först, och det är bara en själv som kan förändra och förbättra sin hälsa.

Kram till er ❤️

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats